Förra måndagen läste jag två morgontidningar vid
frukostbordet, Dagens Nyheter och Upsala Nya Tidning. Deras förstasidesnyheter var helt olika, där
DN:s var ”Skolan den absolut viktigaste valfrågan” och UNT:s ”Nya p-regler ska
minska cykelkaos”. UNT är visserligen en landsortstidning, medan DN är en av
landets största morgontidningar, så skillnaden kanske inte är så konstig. Men
varför kan den viktigaste nyheten under samma dag skilja sig mellan olika
tidningar? Vilka faktorer ligger bakom nyhetsvärderingen?
För att undersöka detta tittade jag på de nyheter
som skapade förstasidesrubriker i Upsala Nya Tidnings tryckta tidning och
Dagens Nyheters digitala tidning från den tionde februari. Skillnaden mellan en
landsortstidning och en rikstäckande morgontidning kan utgöra en intressant
grund för jämförelse. Vad säger detta om nyhetsvärderingen i media idag?
I
DN har artikeln i tidningen rubriken "Hård kamp om valets hetaste
fråga". Artikeln handlar om hur DN, tillsammans med opinionsföretaget
Ipsos, har utfört en undersökning för att se vad som är väljarnas viktigaste
frågor inför valet 2014. I undersökningen tillfrågades en riksrepresentativ
grupp på 1130 personer. Fyra av tio svarade att de ansåg att skola och
utbildning var den viktigaste frågan inför valet. Nästan en tredjedel svarade
att Socialdemokraterna förde bäst politik inom det området. Resultaten visas i
grafer och i artikeln analyseras resultaten av en analytiker från Ipsos. Varför
har då denna händelse blivit en nyhet?
I
boken Reporter beskriver Björn Häger
hur nyhetsvärderingens bakomliggande faktorer kan delas upp i en formel kallad
VINKELN (Vikt, Icke-normalt, Närhet, Konflikt, Elitpersoner, Lättbegripligt,
Nytt). Nyheten i DN har en närhet i
tid, då det är en presentation av en nyligen gjord undersökning. Den
aktualiserar också det stundande riksdagsvalet, och är därför aktuell både
direkt och mer långsiktigt. Med andra ord utspelas händelsen under en kort tid,
men som en del av ett tema, som Håkan Hvitfelt beskriver i rapporten På förstasidan, en studie i nyhetsvärdering.
Han menar att det är ett av nio kriterier som ökar nyhetsvärdet på en text.
Närhet i tid kompletteras även med närhet i geografi. Eftersom DN är en
rikstäckande tidning finns läsekretsen utspridd över hela Sverige. En nyhet som
berör valet angår hela landet, och därför bör det beröra de flesta av DN:s
läsare.
Nyheten
är lättbegriplig då det är tydligt vilket resultat som undersökningen har gett,
det vill säga att skolan verkar vara den viktigaste frågan för väljarna. Att
det handlar om en riksrepresentativ grupp som tillfrågas ökar även
identifikationen, tidningens läsare känner sig delaktiga i nyheten. Resultaten
ska ju ge en uppfattning om vad som är den allmänna åsikten. Det kulturella
avståndet, som Häger tar upp, är således nästan så nära läsarkretsen den kan
komma.
Nyheten
som DN har valt till sin förstasida är ett exempel på det som Häger benämner
som making news snarare än breaking news. DN har på sätt och vis
skapat sin egen nyhet genom att genomföra undersökningen. Bengt Johansson menar
i sin undersökning Vid nyhetsdesken
från 2008 att nyhetsvärderingen håller på att omformas på grund av övergången
från traditionella till nyare medieformer. Skiftningen från exempelvis papperstidning
till webbtidning innebär en mer direkt nyhetsförmedling – nyheten kan
publiceras omedelbart. För de traditionella medieformerna krävs det därför
nyheter som tidningen är ensam om, snarare än att rapportera om händelser som
just har skett. Johansson benämner dessa nyheter som solohistorier och egna
nyheter, där solohistorier innebär mer omfattande arbete än egna nyheter.
Nyheten i DN är baserad på en undersökning initierad av DN. Den är således representativ
för skiftningen mot fler solohistorier och egna nyheter i traditionella medier.
Upsala
Nya Tidnings förstasidesnyhet handlar inte om skolan, men precis som artikeln i
DN berör den också politik. "Nya p-regler ska minska cykelkaos" var
rubriken på framsidan, och inuti tidningen hade artikeln rubriken "Fler
cyklar ska flyttas". Artikeln handlar om ett nytt parkeringsförbud för
cyklar, vilket innebär att cyklar i centrala Uppsala får stå i samma cykelställ
i högst fem veckor. Beslutet togs av politiker i Uppsala kommuns gatu-och samhällsmiljönämnd.
Det berör således boende i Uppsalaområdet, och detta är också tidningens
huvudsakliga läsekrets.
Utifrån
Hägers VINKELN är det tydligt att denna nyhet framförallt karaktäriseras av den
geografiska närheten till läsekretsen. Tidsmässigt har nyheten givetvis värde
eftersom beslutet just har tagits. Anledningen till att denna nyhet skapar
förstasidesrubrik tror jag mestadels är på grund av de kulturella dimensionerna.
Cykelkaoset som nämns på första sidan är något som de flesta i cykelstaden
Uppsala kan relatera till, såväl studenter som de som cyklar till jobbet. För
dem är ett sådant beslut väldigt angeläget eftersom det kan utgöra en förbättring
i vardagen.
Nyheten
befinner sig också inom både det normativa och marknadsmässiga styrfälten som
Bengt Johansson beskriver i Vid
nyhetsdesken. Det är viktigt för allmänheten att få veta om det nya
parkeringsförbudet, samtidigt som nyheter angående cykelsituationen är något
som intresserar Uppsalas befolkning. Nyheten uppfyller alltså även faktorn vikt
och viktighet enligt VINKELN. Enligt
Hägers definition görs nyheten mer lättbegriplig genom att artikeln pryds av foton
på människor vid cykelställen. Identifikationen ökar i och med att åtta
personer på stan utfrågas om vad de tycker om beslutet.
På
grund av de ständiga diskussionerna om cykelsituationen i Uppsala anser jag
inte att nyheten om beslutet är så förvånande. Enligt min mening är det därför
inte främst den icke-normala faktorn som har gjort denna händelse nyhetsvärdig
i just UNT. Det icke-normala kriteriet kanske uppfylls för de läsekretsar som
inte är vana vid det så kallade cykelkaoset, vilket kan vara en anledning till
att nyheten ändå har spridits som notis i bland annat Metro, Helsingbors
Dagblad och Östersunds-posten.
Länkar till artiklarna:
